Semester vid Stora Blåsjön - Jämtland» Hem » Vad händer » Hundarna » Land Rover » Kontakt/Länkar » Galleri
2008-08-31--2008-09-07
Stora Blåsjöns fjällcamp www.fjallcamp.se
Pappa ville fira sin 65-års dag på just denna fjällcampen, de hade bott här en natt några år innan. Vi började med att köra från Skåne till Norrtälje för att möta upp mina föräldrar där. Dagen efter for vi vidare upp mot Jämtland. Första natten bodde vi i stuga på Sörfjärdens camping utanför Gnarp som inte var något vidare men vi fick vara med om en fantastisk ljusfest nere vid stranden den kvällen. Alla satte marshaller utmed strandkanten.
Sörfjärden - Gnarp
Dagen efter fortsatte färden uppåt. På vägen skulle vi stanna till hos Sussie med familj. Sussie är en vän från tiden i Norrtälje, vi har inte hört av varandra på över 20 år men någon gång i början på sommaren satt jag och tittade på internet och ramlade över hennes hemsida. Gissa om jag blev både förvånad och glad. Sedan dess har vi en intensiv mail-kontakt och när det visade sig att vi skulle passera hennes hus med bara 10 meter så måste vi ju bara stanna och säga hej. Tänk så ödet kan bli. Sussie har varit en stor insperationskälla till att starta upp vår hemsida. Hon har en jättefin hemsida där ni kan läsa mer om hundar, blommor och familj. Vem vet några av er kanske kommer ihåg henne. Titta in på
Detta är Sussie och hennes döttrar Linda och Sandra. Jättegoa tjejer. Lasse kom inte med på bild men däremot hundarna!
Ebba, Ellen och Hanna. Hoppas det blev rätt ordning.
Efter det korta men intensiva mötet mötte vi upp mina föräldrar igen vid Gimån.
Efter tre dagars körning och 170 mil så var vi äntligen framme vid Fjällcampen.
Stugan och utsikten 
Stugan var i hög standard, dusch, toalett, tv, kök, torkskåp och med en vidunderlig utsikt över Blåsjön. Och framför allt fräscht, välskött och otroligt vänliga ägare. Hundarna hade egen hundgård vid behov. Båt kunde man hyra, skoter när det var snö och slalombackar bara några hundra meter bort. Och det bästa av allt ingen mobiltäckning om man har Telenor.... Och dagens Aftonblad/Expressen var gårdagens! :-)
Första dagen åkte vi till Sipmeke och vandrade utmed Gavostjukke.
Hundarna älskade denna kuperade terräng och det fria livet. Jippi!
Som ni ser var det snö nära men vi kunde inte ta oss över vattnet.
Ängsull i jöl.
Andra dagen var vi rätt slitna och stannade vid Stora Blåsjön för att fiska. Skönt att bara vandra och strosa på väldigt fina stenstränder. Vi var också och fiskade de andra dagarna och då i Mesvattnet. Där blev det äntligen napp. Likafina stenstränder där, lätt att ta sig fram och tungt att gå tillbaka (mycket fin sten fanns det).
Pelles bästa fångst..... 
Fiske nedanför Mesklumpen i Mesvattnet.
Pappas bästa fångst... Detta var allt dom fick!
Vi andra bara njöt....... Eller plockade blåbär. Hundarna var tokiga i det och de lärde sig helt själva.
Onsdagen regnade det så då passade vi på att åka till Gäddede som låg fyra mil bort. Fyra mil tog 45 minuter att köra, backigt och dåliga vägar. I Gäddede fanns det inte så mycket att se. En fin liten alltiallo affär som jag köpte skjorta i, t-shirtar till Pelle som i vanlig ordning hade tagit med sig trasiga jobbartröjor.Hmm En Sparbank som öppnade kl 14,00 och inte hade bankomat!! Ville man ta ut svenska pengar fick man åka ett antal mil in i Norge!!! Vårda kunder, vad är det? Som tur var fanns det en vänlig och trevlig bibliotikarie som lät oss kolla våra konton genom bibblans data. Affär fanns det också med lokalt paltbröd och blodpudding, vilken höjdare.
Gäddede centrum!
Torsdagen gjorde vi en vandring till Lejarfallet som ligger i Daimadalens naturreservat, vi startade i Ankarede sameby där det ibland är sameting. På vägen upptäckte pappa en brand som spridit sig från en eldplats via mossen in till träd så då fick Malsta brandkår rycka ut!
Mamma och Loppan i Ankarede sameby
Svenska kennelklubbens bajspåsar är perfekta att släcka bränder med...
Loppan drar tungt släp. Moira värmer sig hos husse. En riktig hussegris...
Pappa mitt i Lejarfallet.
Fredagen vandrade vi på spångar till Korallgrottan, den dagen fick vi rådet att använda oranga kepsar för att älgjägarna skulle se oss. Det var första älgjaktsveckan när vi var där och bland annat så sköts det fyra björnar i området. Det enda vi såg var ett gäng grott-turister som skulle ner i grottan. På kvällen upptäckte jag att alla tre hundarna hade konstiga utslag på sina magar. Det var blåmärken! Efter att i två dagar gått, stuttsat, sprungit och halkat omkring på spångarna var de rejält mörbultade.
Korallgrottans början, den var flera km lång i underjorden. Den heter korallgrottan för att vattnet har gjort att det blivit korall liknande formationer nere i grottan. Den lilla trägrejen längst till höger är grott-turisternas nergång till grottan. Lite väl liten kan jag tycka.....
På lördagen var det pappas stora dag. Den firade vi med tårta på morgonen, lägg märke till mammas finurliga lösning av 65 ljus (en 60w lampa och fem ljus). På kvällen gick vi till skidbackens restauran "Fjällripan". Där blev vi bjudna på öring till förrätt, älgkött som varmrätt och hjortron till efterrätt. Väldigt hög klass på maten. Riktigt trevligt.
På dagen vandrade vi på Stekenjokk, där vi tittade på den gamla gruvan och "renfållor"
För plattlands hundarna var det härligt att få springa uppför. Mamma och hundarna pausar, i bakrunden ser du gamla Stekenjokk gruvan.
På söndagen var det dags att börja resan hemmåt efter en oförglömlig vecka. Det var jobbigt att resa dit och hem men värt varenda kilometer. Vi åkte över Norge hem och stannade på Orsa camping för en natt och sedan vidare mot Vadstena, där Henriette och Pelle hade ordnat så att vi fick sova i en husvagn och även kunde titta på deras nya hus. Det blev 130 mil hem, men det tog ändå tre dagar. Jag ska aldrig mer klaga på Skånska vägar... Vill man uppleva fantastisk natur, vänliga människor och total avkoppling är detta verkligen att rekommendera.